onsdag 30 maj 2012

ibland har jag mos mellan öronen

Jag VET förhållandet mellan bländare och slutare och att de påverkar varandra. Och jag VET att om man fotar till exempel ett landskap och vill ha skärpa på hela bilden så har man högt bländartal (liten bländare). Jag vet ju detta. Så varför frångår jag mitt vetande när jag väl står där och ska ta bilden?
Ljuset sätter min hjärna i brand, det fördunklar mitt förstånd kan man säga. Sökaren visar att det blir för mörkt och histogrammet säger detsamma, måste ljusa upp och istället för att exponeringskompensera uppåt eller höja ISO-talet hamnar jag på slutarprioritet och kommer inte därifrån. Tänker: det blåser lite, måste kompensera för det, snabbare slutartid blir nog bra.. Sen när jag kommer hem och tittar på bilderna svär jag eder när jag ser resultatet och kan inte fatta hur man kan få sådant hjärnsläpp. Och inser att teori och praktik inte är kompatibelt i min skalle. För jag ser bara det underbara ljuset som måste förevigas, hur de sista strålarna faller vackert i gläntan och får trädstammen att glöda och bladen att skimra magiskt. Av de ca 60 bilder jag tog igår kväll är det bara en handfull som får godkänt.








Kanske är jag för självkritisk, en del bilder är faktiskt rätt ok men jag kan inte hjälpa att jag tycker att jag borde vara mer kunnig "på fältet" och inte bara i teorin. Dessa bilder är alla tagna med slutarprio och automatisk bländare, vissa har jag exponeringskompenserat i kameran. Alla bilder har ISO100.

Nästa gång, då SKA jag använda hjärnkontoret..

/Nina


6 kommentarer:

  1. Jag tycker nog dina foton mer än väl duger att såväl visa som känna lite stolthet över att ha åstadkommit!

    De där grundläggande kunskaperna du pratar om, är något jag helt och fullt saknar. Min fotokompetens ligger på primitiv Instamatic-nivå och det är snällt sagt!

    Jag vet inte om det på min ens går att justera de sakerna du nämner, på min gamla digtalkamera. I alla händelser vet jag inte hur man gör det och än mindre varför man skulle göra det.

    Jag skulle aldrig lita må min tekniska, teoretisa eller praktiska kompetens då det gäller manuell inställning och fotografering. Det får kamerans automatik sköta. Min del av fotograferandet består i att välja motiv och hitta en punkt att fokusera på och sen får kameran på egen hand ställa in sig därefter.

    Ibland missförstår kamerans program mig men det får jag i brist på bättre vetande ta. Det händer att det går att fixa till bildernas skärpa, kontraster och färger i efterhand men det som inte finns i bilden från början, går heller inte att trolla fram senare heller.

    Skulle jag försöka mig på att fippla med manuella inställningar blir det nog mest pölsa av bilderna! :-)

    SvaraRadera
  2. Om du bara visste vad mycket pölsa och isterband jag hittat i min kamera innan jag fick lite hum om hur allt funkade :0. (Och även senare också förallandel) Men när jag så småningom började fatta hur det hängde ihop blev det faktiskt roligare att fota, att se det man läst sig till faktiskt gjorde skillnad i praktiken. Sen är det bara att träna och lära sig av misstagen förhoppningsvis.
    Kanske har du lite knappar o spakar på din kamera som går att skruva på, men det är ju inget måste, ofta funkar det bra med auto. Det är när tex ljusförhållandena inte är så bra eller när man vill fota något i farten som det kan vara fiffigt att använda en del knappar.
    Visst går det att rätta till en del efteråt, det gör jag nästan jämt, oftast är det mättnaden som jag förstärker, och skärpan förstås. Men en riktigt kass bild blir inget annat än kassler;)

    SvaraRadera
  3. Det finns nog möjligheter för den som begriper sig på foto men jag använder i huvudsak läge P och Scen. I bägge fallen kan jag använda +/- knappen för att göra bilden ljusare eller mörkare. Under scen finns en del program för landskap och annat. Den här länken visar en omfattande utprovning som dpreview.com gjort 2006.
    http://www.dpreview.com/reviews/panasoniclx2.

    SvaraRadera
  4. Men du har ju en riktigt fin kamera Börje! Och ljusstark, f/2.8 (bländare) är mycket bra. Ser även att du kan filma med den, personligen valde jag bort den funktionen när jag valde kamera, visste att jag inte skulle filma och det var nog mycket att hålla reda på ändå. Jag lusläste manualen men hade svårt att ta till mig infon i början, fick rådet att koncentrera mig på ett läge i taget. Jag började med S (slutare) och satte mig helt sonika på en sten i skogen med papper o penna, sen tog jag bilder på samma motiv och skrev upp ändringarna bild för bild. Med slutaren reglerar man rörelse och jag kunde se att vid 1/20sekund blev löven i trädet suddiga eftersom det blåste lite men när jag ändrade till 1/160sekund blev de skarpare i konturerna. Aha- upplevelse det! Fattade att slutaren funkade som en blinkning, ju snabbare man blinkar ju mindre hinner hända innan man öppnar ögat igen. Vet man inte hur man ändrar slutartiden så kan man ju fråga närmsta fotohandlare, de gillar att få glänsa lite! Och är man rädd att ändra inställningarna på kameran så kan man ju alltid gå till fabriksinställning för att hitta "hem" igen. Det här blev långt, det märks vad jag brinner för va!?

    SvaraRadera
  5. Blev så att jag tittade en del på din blogg - så vackra bilder! Finns en bok som heter Kreativ fotografering med rätt exponering av Bryan Peterson som jag tycker är bra.
    Litet kul att du bor i Åkersberga - där bor min äldsta son
    Du rör dig i Hågelby - jag bor i Tumba
    Du fotograferar en del på söder - jag jobbar vid Mariatorget
    :-))

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att du ville titta in här hos mig!
      Världen är bra liten, vem vet-rätt vad det är kanske vi springer in i varann:)

      Radera